helaharligheten

Eftersom bloggen krånglade och blev ful så ville jag inte skriva mer. Därav uppehållet. När jag orkar engagera mig i layouten kommer den bli finare. Nu får den vara som den är.

Ja, vad har då hänt sedan sist? Helgen gick till jobb och sedan mys med vännerna. På Lördagskvällen skulle jag på teatern och se Norrdans (mormor tog biljetterna). hade ont i huvudet och var inte sugen på att gå dit men jag gjorde det för att jag lovat. Tänkte att det kunde ju vara ganska lugnt, behövde ju bara sitta där passiv och kolla. Tji fick jag. Mormor hade ett uppdrag åt mig. jag protesterade vilt men till slut hade hon övertalat mig (hade inte så mycket val, alla andra vägrade göra det) Jag fick gå upp på stora scenen och lämna över fruktkorgen till dansarna inför publiken. Kändes lite svettigt innan men det gick bra. Efter det var det paj, sallad och vin hemma hos mormor och vi kollade på schlagern (mitt nya nöje) =)

På söndagen fikade jag på Waynes med Tea sen gick vi hem till henne och lagade hamburgare. En uppriven Frida ringde och berättade om hennes nyinköpta gardiner. När hon skulle hänga upp dem rasade något ner på golvet. Hon kollade efter - där låg två döda kackerlackor!!! Vi åkte dit som moraliskt stöd och för att agera räddningspatrul. Jag plockade upp dem och vi for till affären för att lämna igen dem. Behöver jag berätta att hon sanerade hela lägenheten eftr det?

Veckan inledde med akut smärta i hälen¨på måndagkvällen. kunde inte gå på foten, inte ligga, inte sitta, allt gjorde ont. Flera timmar senare och det hade inte gått över. Har aldrig upplevt något liknande, gjorde så juriskt ont!! Ringde sjukvårdsupplysningen som bad mej avvakta. På morgonen efter kunde jag fortfarande inte gå riktigt på foten. vaknade 05:30 och låg och hade ont några timmar. Ringde Sundet och fick komma ner. Mötte världens mest nonchalanta Doktor. Han tog inte i hand, ropade bara upp mitt namn och försvann in på kontoret, satte sig med ett anteckningsblock och frågade vad problemet var.

Han skrattade sig mest igenom min beskrivning och sa att" Ja det här kan jag inte säga vad det är och det kan ingen annan heller" Kändes en smula förnedrande att han verkade tro att jag hittat på allt. 150 kronor för ett dåligt bemötande och 5 min "kontroll" . Tänker inte gå till Sven Åke Johansson något mer. Har hört liknande saker om honom från många andra och folk har beskrivit honom med termer som "gubbjävel".

Redovisningen har börjat, retoriken och strategiska kommunikationen tuffar på. Hur ska jag överleva denna termin?

Jag har aldrig gillat måsten. Bara tanken på att vissa saker är måsten får mig att vilja dra mig ur. Skola och jobb till exempel- ett stort måste. Sitter med en tenta som inte kommer någon vidare vart nu och pressen hänger över en likt ett åskmoln en vacker sommardag. Måsten får mig att må dåligt. Helst skulle jag vilja resa runt och ta dagen som den kommer. Ingen press, inga måsten som väntar utan allt är upp till en själv.

Jag gillar att få saker på mitt sätt. Jag är envis, en dramaqueen. Have it my way – or no way. Fast jag har blivit väldigt duktig på att kompromissa och det är jag stolt över. För varje dag som går inser jag att mitt sätt inte alltid är bäst och att man växer otrolig mycket som människa genom att mötas på halva vägen.

Igår var jag och simmade. Långt! Nästan 1500 m tror jag det blev. En timmes slit i bassängen. Var helt slut efteråt! Efteråt åt jag och mor en macka och drack kaffe på Waynes. När jag kom hem mådde jag skit och hängde mig över toaletten. Mådde skitkonstigt och tänkte att mackan kanske var dålig (det var trots allt gårdagens). Har känt mig yr i några dagar nu och det sitter i fortfarande. Tror det är förkylningen som spökar och att jag tog i lite för mkt i badet vilket resulterade i illamående.

 Ska plugga hela dagen idag men tänkte bryta för lunch och en promenad i solskenet. Blir så glad när solen gör sig besväret att titta fram!

Kärlek till er alla!

Det är kallt ute! Minus 13 grader och jag ska gå till jobbet. Känns ju sådär. tre-fyra kilometer i bitande kyla. Men solen lyser varjefall och det gör mig glaaaaaaad.

Det är häftigt det här med bloggar. Att man kan gå in och läsa "hemligheter" om främmande människors liv och de problem de tampas med i vardagen. Jag tror nog att ni håller med? Igår slog nämligen min blogg läsarrekord =) Roligt! Det är kul att människor kommer tillbaka för att läsa om vad just jag skrivit. Att människor läser och begrundar mina ord.

Dock undrar jag ju såklart vilka alla dessa människor är? Hälften skulle jag kunna gissa på. Men resten? Fast charmen är kanske just att man får vara anonym när man läser andras bloggar - lite som att snoka =)
Men om ni känner för att tillkännage er - Be my guest.

Ibland saknar jag London - eller England. När jag hör den breda accenten på teve reser jag tillbaka i tankarna. Tänkt allt man upplevde där borta. Två år av mitt liv. Jag undrar om Nikki fått sitt barn nu?

Kaffe latte från Starbucks på morgnarna - one sweetener please.
Marknaden på fredagsefternmiddagen med hamburgare och kladdkaka (inte tillsammans dock) 

Ha, konstigt att vissa lyckliga minnen är associerade med mat? Känns lite skrämmande =)

Nog om det.

Känner inte att min tenta som ska vara inlämnad nästa vecka går speciellt bra. Har inte ens börjat skriva. Är riktigt less på skolan nu! Det enda som är kul är retoriken. När man får försökja fånga publikens uppmärksamhet och måla och leka med ord. Det gillar jag.

Vi gjorde varjefall ändringar i C-uppsatsen igår och det gick snabbt och smärtfritt. Hoppas nu bara att examinatorn gillar det vi åstadkommit.

Börjar känna sviterna av att ha studerat i ett word dokument- Jag börjar bli rikigt kass på att stava! Har svårigheter om det ska vara dubbelbokstav eller inte. Syns säkert i mina texter. Men men, pappa lider ju  tydligen av en släng av dyslexi så varför inte?

Nej, dags att klä på sig och göra sig ordning för jobbet.


www.funpics.com

Det är inte så lätt att vara ung som många vill påskina

Det är så många beslut som måste tas. Det finns en viss stress över att välja rätt väg. Vilken väg ska jag gå? Kommer jag att bli lycklig? Är jag lycklig? Hittar jag rätt person att gifta mig med?

Man ska ha utbildning, vara bildad. Helst snygg också. Man bör hitta en lägenhet, senare ett hus att bosätta sig i. Vill jag bo kvar i stan? Var ska jag annars bo? Kommer jag få drömjobbet? Kommer jag få jobb alls?

Det finns så mycket som jag vill göra att det är svårt att veta var jag ska börja. Jag är rädd för att titta tillbaka på livet och ångra att jag inte tog steget ut i världen. Det steget måste snart tas för sen är det mycket annat som måste hinnas med. Men, det är väl inte meningen att man ska springa genom livet, stressad, jäktad för att hinna med nästa sak?

Jag älskar känslan av att stå inför ett val och veta att jag kan välja precis vilken väg jag ska gå.

Jag avskyr känslan av att stå inför ett val och veta att jag kan välja precis vilken väg jag ska gå.

Jag har svårt att välja huruvida jag ska ta en latte med hasselnöt eller en chai te på Waynes Coffee. Hur ska jag då kunna välja saker som är avgörande för hela livet? B.E.S.L.U.T.S.Å.N.G.E.S.T.

Kanske är det då man ska ta ett steg tillbaka och lära sig leva i nuet? Titta på vad man har här och nu. Glädjas över det liv man lever och inte oroa sig över framtiden. Sånt ordnar sig väl alltid?