Gone and away

I lördags flyttade jag och pappa ut alla grejor från lägenheten. Nu är det tomt! Hade världens träningsverk efter allt bärande efteråt. Dock gick det mycket snabbare och smidigare än vad vi trott!

Jag vill sälja mina två sängar innan jag flytta. Precis när vi håller på att ta första madrassen till dubbelsängen ringer en man och vill köpa båda. Han var från Lycksele och skulle på 60-årsfest i Umeå. Han skulle hyra släp och hämta sängen på kvällen. Eftersom jag hade flyttsläp här sa jag att han fick komma och betala innan så jag visste att han skulle ha dem. 12.00 var jag klar med flyttningen. Då hade vi ju inte packat in sängarna. Mannen skulle komma kl.13.00. Pappa och jag insåg att sängarna nog inte skulle få plats ändå eftersom vi packat allt annat redan. I så fall skulle vi ju behöva flytta om massa grejor. Vi beslutade oss att han skulle få åka 12.30 så hoppades vi på att mannen dök upp.

12.56 stod paret här hos mig. De sa att de gillade båda sängarna och ville ha dem men de skulle berätta en helt osannolik historia (suck tänkte jag)

Han hade ett nytt bankkort sa han. I lycksele skulle han ta ut pengar men automaten sa "fel kod" trots att han slagit den rätta. Han testade en ny automat och den sa samma sak. Till slut togs kortet

- Jag kan föra över pengar på mån, sa mannen.
Han visade leg och sa att han inte försökte blåsa mig.

- Jag lämnar inte ut mina sängar utan att få betalt först, svarade jag. Kan ni inte fråga på festen, där ni har släktingar som litar på er, om ni kan få låna pengar.

- Nej, nej nej, Jag vill inte komma på en fest och börja tjata om pengar.
Jag tyckte att han kunde förklara situationen. De hade ju hyrt släpt och grejor.

Jag började bli lite misstänksam för så fort jag pratade om att han skulle låna pengar av någon nu blev han väldigt mostridig. De erbjöd att de kunde lämna ringar som garanti (men vem vet hur mkt de är värda egentligen)

Fick de inte sängarna idag så var de inte intresserade. Grejen som gjorde mig jävligt förbannad är att de inte ringde från Lycksele (när de visste att de inte kunde betala) De visste att jag hade flyttsläp och att det var bråttom.  Han sa att de skulle chansa och komma hit och prata med mig. Och vem hyr släp egentligen om han vet att han kanske inte får sängarna?!

Vem vet, de kanske försökte blåsa mig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0