My precious
Ibland kan jag verkligen inte förstå hur jag kan ha lyckats fånga (OK, det var faktiskt han som fångade mig, jag var lite svår i början) en sån fin kille.
Jag har aldrig träffat någon som R och han är verkligen speciell. Han är så otroligt omtänksam! Behandlar mig som en prinsessa. Han är genomsnäll utan att för den skull vara en push over. R och jag har så sjukt bra kommunikation. Vi kan prata om allt verkligen. Om hur vi känner, vad vi vill, vad som besvärar oss. Det ,om något, måste vara en bra grund att stå på. När han tittar på mig med sin speciella blick smälter jag.
Sedan jag träffade R har jag lärt mig mycket om mig själv. Jag har lärt mig att inte fly. Jag har lärt mig att allt inte är perfekt och det inte gör något. Jag har lärt mig vad en fantastisk man är för något. I morse vaknade jag av ett sms. Det var en bild innifrån tunneln han är chef för. Där hade han, med vit färg, skrivit en väldigt fin sak till mig med stor, fet text. Det är min man det.
Han står alltid vid min sida, i vått och torrt. Han ställer alltid upp och han klagar inte.
Jag vill och hoppas att han och jag har många fina (och ibland jobbiga) dagar framför oss.
Igår kröp han ner brevid mig efter jobbet (jag halvsovandes) Han killade mig på ryggen (my thing) strök mina armar och snusade på mitt hår. Jag kände hans underbara doft, hans varma, mjuka kropp. Jag var i himlen. Jag var trygg. Det, mina vänner, var och är kärlek.
Jag har aldrig träffat någon som R och han är verkligen speciell. Han är så otroligt omtänksam! Behandlar mig som en prinsessa. Han är genomsnäll utan att för den skull vara en push over. R och jag har så sjukt bra kommunikation. Vi kan prata om allt verkligen. Om hur vi känner, vad vi vill, vad som besvärar oss. Det ,om något, måste vara en bra grund att stå på. När han tittar på mig med sin speciella blick smälter jag.
Sedan jag träffade R har jag lärt mig mycket om mig själv. Jag har lärt mig att inte fly. Jag har lärt mig att allt inte är perfekt och det inte gör något. Jag har lärt mig vad en fantastisk man är för något. I morse vaknade jag av ett sms. Det var en bild innifrån tunneln han är chef för. Där hade han, med vit färg, skrivit en väldigt fin sak till mig med stor, fet text. Det är min man det.
Han står alltid vid min sida, i vått och torrt. Han ställer alltid upp och han klagar inte.
Jag vill och hoppas att han och jag har många fina (och ibland jobbiga) dagar framför oss.
Igår kröp han ner brevid mig efter jobbet (jag halvsovandes) Han killade mig på ryggen (my thing) strök mina armar och snusade på mitt hår. Jag kände hans underbara doft, hans varma, mjuka kropp. Jag var i himlen. Jag var trygg. Det, mina vänner, var och är kärlek.
Kommentarer
Trackback
