helaharligheten

Det är kallt ute! Minus 13 grader och jag ska gå till jobbet. Känns ju sådär. tre-fyra kilometer i bitande kyla. Men solen lyser varjefall och det gör mig glaaaaaaad.

Det är häftigt det här med bloggar. Att man kan gå in och läsa "hemligheter" om främmande människors liv och de problem de tampas med i vardagen. Jag tror nog att ni håller med? Igår slog nämligen min blogg läsarrekord =) Roligt! Det är kul att människor kommer tillbaka för att läsa om vad just jag skrivit. Att människor läser och begrundar mina ord.

Dock undrar jag ju såklart vilka alla dessa människor är? Hälften skulle jag kunna gissa på. Men resten? Fast charmen är kanske just att man får vara anonym när man läser andras bloggar - lite som att snoka =)
Men om ni känner för att tillkännage er - Be my guest.

Ibland saknar jag London - eller England. När jag hör den breda accenten på teve reser jag tillbaka i tankarna. Tänkt allt man upplevde där borta. Två år av mitt liv. Jag undrar om Nikki fått sitt barn nu?

Kaffe latte från Starbucks på morgnarna - one sweetener please.
Marknaden på fredagsefternmiddagen med hamburgare och kladdkaka (inte tillsammans dock) 

Ha, konstigt att vissa lyckliga minnen är associerade med mat? Känns lite skrämmande =)

Nog om det.

Känner inte att min tenta som ska vara inlämnad nästa vecka går speciellt bra. Har inte ens börjat skriva. Är riktigt less på skolan nu! Det enda som är kul är retoriken. När man får försökja fånga publikens uppmärksamhet och måla och leka med ord. Det gillar jag.

Vi gjorde varjefall ändringar i C-uppsatsen igår och det gick snabbt och smärtfritt. Hoppas nu bara att examinatorn gillar det vi åstadkommit.

Börjar känna sviterna av att ha studerat i ett word dokument- Jag börjar bli rikigt kass på att stava! Har svårigheter om det ska vara dubbelbokstav eller inte. Syns säkert i mina texter. Men men, pappa lider ju  tydligen av en släng av dyslexi så varför inte?

Nej, dags att klä på sig och göra sig ordning för jobbet.


www.funpics.com

Det är inte så lätt att vara ung som många vill påskina

Det är så många beslut som måste tas. Det finns en viss stress över att välja rätt väg. Vilken väg ska jag gå? Kommer jag att bli lycklig? Är jag lycklig? Hittar jag rätt person att gifta mig med?

Man ska ha utbildning, vara bildad. Helst snygg också. Man bör hitta en lägenhet, senare ett hus att bosätta sig i. Vill jag bo kvar i stan? Var ska jag annars bo? Kommer jag få drömjobbet? Kommer jag få jobb alls?

Det finns så mycket som jag vill göra att det är svårt att veta var jag ska börja. Jag är rädd för att titta tillbaka på livet och ångra att jag inte tog steget ut i världen. Det steget måste snart tas för sen är det mycket annat som måste hinnas med. Men, det är väl inte meningen att man ska springa genom livet, stressad, jäktad för att hinna med nästa sak?

Jag älskar känslan av att stå inför ett val och veta att jag kan välja precis vilken väg jag ska gå.

Jag avskyr känslan av att stå inför ett val och veta att jag kan välja precis vilken väg jag ska gå.

Jag har svårt att välja huruvida jag ska ta en latte med hasselnöt eller en chai te på Waynes Coffee. Hur ska jag då kunna välja saker som är avgörande för hela livet? B.E.S.L.U.T.S.Å.N.G.E.S.T.

Kanske är det då man ska ta ett steg tillbaka och lära sig leva i nuet? Titta på vad man har här och nu. Glädjas över det liv man lever och inte oroa sig över framtiden. Sånt ordnar sig väl alltid?

Så var man ett steg närmre sitt vanliga jag. Min lilla "kris" från gårdagen har dragit förbi.
Började läsa boken "De 10 dummaste misstagen klyftig personer gör och hur man undviker dem"  igårkväll.
Otroligt inspirerande bok och väldigt nyttig att läsa. Jag tror på fullaste allvar att den boken kommer att göra mig en bättre människa... Åtminstone ett första steg till en bättre människa.

Jobbade som vanligt idag mellan 13 och 20. Gick bra. Trivs väldigt bra på jobbet och Ådalsbanan börjar bli min lilla bäbis. =)

Mamma ringde från jobbet och berättade att de krockat med jobbarbilen. De hade blivit påkörda bakifrån av en kvinna. De visste inte vems felet var, förmodligen 50-50. Det var otroligt tur att han som körde deras bil hann axelerera när han såg vad som var på väg att hända. Hade han inte gjort det hade bilen brakat rakt in i förarsidan. Där mamma satt! Vill inte ens tänka på vad som kunde ha skett då. Kvinnan i bilen körde rätt ner i diket. Hon hade två barn i bilen och de blev ganska omskakade. Ingen skadades dock tack och lov. Polisen fällde en kommentar om att "oj, vad långt ut i diket hon hamnade" vilket kan ha syftat på att hon kört lite för fort .

En sak jag kommit fram idag till är att jag vill ha följande bil:


Sexy

Dock väldigt dyr att köpa och att köra. Men visst är den vacker?
Skulle även kunna tänka mig en lite mer "Svensson" bil, en volvo s60.
Uppväxt med volvo och visst litar man då på dem


Fast kanske i svart? Svarta bilar är my cup of tea